Kommentarer till boken Administrationssamhället.
Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg, docenter i Företagsekonomi mm; 2014
Studentlitteratur.
Mina kommentarer nedan
finns i kursiv stil och inom parenteser.
(Med sidnummer och
textutdrag.
Ett intressant fenomen
är att författarna är företagsekonomer och i boken hävdar de att andra
företagsekonomer har skapat det problematiska administrationssamhället.
Kan det vara så att
samhället har blivit så komplicerat att det bara är de professionella inom
respektive bransch som har tillräckliga insikter för att kunna bedöma om
kejsaren är naken eller ej.
Å andra sidan hävdar
jag att det bara är personer som kommer utifrån, patienter, kunder, väljare, elever,
föräldrar, anhöriga, pensionärer m fl. är de som kan se att det finns problem.
Vi behöver då båda
kategorierna, dels lekmännen och dels de professionella som får i uppdrag att
göra något åt problemen.
Politikerna står med
var sin fot i vardera lägret. De måste välja på vilken fot de ska stå. Antingen
ska de stå på väljarnas och kvaliténs sida eller får de tycka att de
organisationer de basar för är bra som de är. En bra politiker är den som kan
skilja på bra och dålig administration. Efter nästa val får vi se vilka politiker
vi har kvar.
)
19 I
Sverige drev Lantmannapartiet redan på 1800-talet en antibyråkratisk politik
som präglades av stark misstänksamhet mot statens ämbetsverk, ämbetsmannalöner
och kostsamma statsutgifter över huvud taget.
67 Sammantaget
gäller för dessa studier att mätproblematiken är avsevärd.
89 Gamla
administrativa arbeten som kontorsassistenter, sekreterare och kontorsarbetare
har minskat och närapå försvunnit, medan nya kategorier av administrativa yrken
uppstått med nya beteckningar. Ofta är dessa kopplade till ledningsfunktioner
och staber, och kan ha benämningar som controllers, informatörer, planerare,
strateger, IT-specialister oh HR- specialister.
99 År
2012 fanns det 16 000 fler chefer än tolv år tidigare, en ökning med 52
procent. Det är framförallt på landstings- och kommunal nivå som denna tillväxt
skett. I relation till det totala antalet anställda inom offentlig sektor, som
under motsvarande tidsperiod ökade med 1,5 procent har ökningen av chefer varit
34 gånger större. Eller sagt på ett annat sätt: år 2000 gick det 39 anställda på
varje chef. Medan det år 2012 gick 25 anställda på varje.
(Var det här man
skulle minska på klassernas eller barngruppernas storlek? Min anm.)
115 En
pågående svensk studie som kartlägger administrativt arbete på vårdcentraler
visar att ”indirekt arbete”, till exempel dokumentation, utgör 36 procent av
arbetstiden, och att ”övrigt arbete” utgör 41 procent. Direkt patientarbete
utgör endast 23 procent av den totala arbetstiden (Anskär 2012).
140 Förskolläraren
uppgav att en tredjedel av de administrativa uppgifterna kunde delegeras, medan
de övriga (grundskollärare och
gymnasielärare) uppgav att ungefär hälften av sådana arbetsuppgifter skulle
kunna utföras av någon annan. (Lärarförbundets undersökning 2008).
141 klart
är emellertid att detta (datorer o s v)
kräver fortlöpande utbildning i nya program och teknik. Rektorernas svar visar
på en tvetydighet när det gäller tillkomst av administrativa arbetsuppgifter
och likaså en oklar uppfattning om hur mycket tid detta tar.
142
Samtidigt fanns det stora variationer mellan olika skolor. (förberedelse för utvecklingssamtal)
145 Det
är till exempel vanligt att man talar om intensifieringen av läraryrket som en
följd av de reformer som genomfördes under åttiotalet.
145 Skolledarna
anser att detta är ett slöseri med resurser och att det är kortsiktigt tänkt
att ha relativt välavlönad personal som utför rutinuppgifter samtidigt som
utvecklingsfrågorna blir lagda åt sidan. (Rektorer
om sin egen situation, men inte lärarnas)
151 Flera
lärare uppgav i studien att summan av all tid gav mer än heltid, och det som i
regel hamnade utanför, på icke registrerad övertid, var lektionsplanering. Det var
det arbetsmoment som gick att ”spela med” om tiden inte räckte till.
178 Den
gemensamma nämnaren för alla dessa former och uttryck av administration är
informationshantering, oavsett om den är muntlig eller skriftlig, ad hoc och
informell eller genomarbetad och formaliserad. Och slående från genomgången av
administration i de tidigare kapitlen är att det pågår ett omfattande och
tidskrävande arbete med informationshantering i de organisationer vi möter, och
att denna typ av arbete dessutom verkar öka.
181 I de
många studier som vi redovisat i tidigare kapitel finns med all säkerhet många exempel
på överdokumentation, som utförs och
kräver arbete men som inte alls är nödvändig för det organiserade sammanhangets
funktionsduglighet
186 När
läkarsekreteraren försvinner måste läkaren själv delvis överta jobbet, och när
civilanställda administratörer försvinner från polisen måste poliser överta
deras uppgifter.
189 Utvecklingen
går mot att ”ledning” blir en allmän och överförbar kunskap som har med
organisationen att göra och inte primärt rör innehållet i verksamheten. Att
vara chef för en bilfabrik eller snabbmatsrestaurang anses vara samma sak som
att vara chef för ett sjukhus eller en förskola. Utvecklingen av en särskild
chefsprofession leder alltså, enligt… (Fredriksson m. fl. 2014) även till mer extern kommunikation och
fler kommunikatörer.
193
Troligen har denna (administrationens)
ökning skett under den senaste trettioårsperioden.
194 De
flesta anser i allmänhet att det är förknippat med goda värden att ställa upp
mål, redovisa resultat, styra och utvärdera. Det är vad Meyer och Rowan (1977)
skulle kalla en rationaliserad myt,
det vill säga en förgivettagen idé i vårt moderna samhälle.
200 Vi
måste också föra in idéer om hur man ska organisera på bästa sätt. (Det som jag vill kalla
Organisationsförmågan)
207 Vi
hävdar att företagsekonomiutbildningarna lett till utvecklingen av en ny
profession med stor makt.
(Jag har hela tiden
hävdat till var och en som velat lyssna, att varför världen ser ut som den gör
beror på att vi har låtit allt för många civilekonomer styra och ställa i
världen. De har nämligen förläst sig på företagsekonomi. Och det är inte samma
sak som nationalekonomi.)
208 Man
kan till och med gå så långt som att påstå att det finns ett överskott av
kvalificerade administratörer i samhället. Risken är att tonvikten i ett sådant
samhälle inte läggs på vad som produceras utan på hur det som produceras ska
styras och administreras.
213 …en
svåröverskådlig ”arkipelag” av IT-system som överlappar varandra, där
användaren sitter med ett antal system som de går in i och ut ur varje dag i
det dagliga arbetet.
215 Administrationen
är vidare knuten till framväxten av företagsekonomi som ämne på universitet och
högskolor, och företagsekonomer kan ses som ett slags proffsadministratörer.
218 Det
interna marknadssystemet påbjuder ju att de beställer av och fakturerar
varandra. Därför skapas det formaliserade administrativa rutiner för inköp,
fakturering, kommunikation, ekonomifunktioner etcetera. Vanligt är att det
skapas och köps in särskilda IT-system för detta. På så vis öppnar organiseringen
i form av en inre marknad för administration som annars inte skulle finnas.
218 Intressant
är att detta är en administrativ process som enbart uppkommit som resultat av
att man organiserat i resultatenheter som köper och säljer av varandra inom samma
organisation.
223 ...
redovisningarna riktar fokus på sådant som är mätbart (Almqvist &
Mårtensson 2011).
227 Modeller
och recept försvinner inte helt när de ersätts av något nytt utan sätter sina
spår i organisationen som byggs på likt ett korallrev eller lapptäcke. (Røvik 1998). Ur ett
administrativt perspektiv innebär detta att ett antal administrativa rutiner
lagras på varandra och att det samtidigt kan finnas olika administrativa
rutiner för samma sak i organisationen.
228 Det
paradoxala problemet som uppstår är alltså att de reformer som syftade till att
öka effektiviteten i praktiken kan medföra motsatsen, en minskad effektivitet.
Vi menar att ökade transaktionskostnader i form av administration är en del av
förklaringen till detta.
234 Att
själva idén om styrning är så starkt förankrad i vårt tänkande i hur
organisationer fungerar. Att hävda motsatsen, styra mindre, betraktas som
oansvarigt och oseriöst.
235 Det problem
som uppstår när de professionella blir tvungna att arbeta med alltmer administrativt
arbete, till exempel till följd av att man skär ner på administrativ personal
eller att man inför datasystem där alla ska administrera sig själva, är att de
i motsvarande grad inte kan ägna sig åt sina professionella arbetsuppgifter. Då
kan man ifrågasätta rimligheten i användningen av resurserna – samhället
utbildar experter som sedan kommer att arbeta med administration en stor del av
arbetstiden.
241 Konsekvenserna
av administrationssamhället kan också ses som en demokratifråga. Vi kan till
exempel som medborgare undra ifall våra offentliga organisationer fungerar som
de borde fungera, och om våra skattepengar används på rätt sätt. Förtroendet
för samhällsinstitutioner är en sak som är viktig för hela det demokratiska
systemet.
241 En
annan relevant fråga i sammanhanget är vem som fattade beslutet att vi skulle
administrera så mycket. Eller kanske snarare: Var är politikerna och i
förlängningen demokratin?
242 Hittills
har det inte funnits någon samlad diskussion om den ökande administrationen, dess
orsaker och konsekvenser. … Det är möjligt att vi håller på att se en vändning
eller ett uppvaknande. … Så visst finns administrationssamhället, och vi tror
att allt fler också börjar uppmärksamma dess baksidor.
246 1
att uppmärksamma att det administrativa
arbetet ökar och blir ett problem i verksamheterna.
(Observera, den kursiva
texten ovan finns i originaltexten)
2
det administrativa perspektivet bör inte få problemformuleringsrätten
3
ska man kanske styra mindre i stället
för att öka styrningen om något upplevs inte fungera.
247 4
bör nyttan med nya pålagor och krav
ifrågasättas.
5
man ska lita på de professionella.
249 Nya
styrsystem eller IT-system måste åtföljas av en konsekvensbeskrivning.
(Jämför med mitt
förslag på Administrationskonsekvensbeskrivning, Akb)
250 Sammanfattningsvis
menar vi att administrationssamhället måste uppmärksammas och tas på allvar.
250 Det
vi ser kan formuleras som ett slags systemfel eller organisationsparadox: Alla
dessa administrativa pålagor och krav gör inte att organisationer fungerar
bättre, leder inte till öppenhet och effektivitet i samhället i stort, utan
leder i stället till att vi riskerar att administrera oss till döds.
251 och framåt 13 sidor referenser.
(
Kan vi nu också våga
hoppas på att inom IT-branschen några kan ta tag i problemen där. Inte så att
datorprogram inte räknar rätt och så, utan programmen måste kunna fungera
intuitivt med människan. Alla människor, oftast de som är 50+, är inte alltid
kompatibla med de interface programmerare på 30 minus allt som oftast består
oss med. Här kan många problem i administrationssamhället åtgärdas.
)
